Hockeyskyddet!

Detta är Judiths hockeyskydd, eller von Rosens skena som det också kallas! Det var nämligen så att när vi skulle åka från BB så upptäckte barnläkaren att Judiths vänstra höft inte växt runt höftkulan. Därför har hon en skena som fixerar höften så den kan växa runt kulan. Hon bryr sig inte om skenan alls, vilket är skönt. Dessutom blir hon stabil att hålla i. Dock innebär det också att vi måste åka till sjukhuset en gång i veckan för att bada henne eftersom vi inte får ta av henne skenan själva. Vi var där idag och badade och Judith fick sitt första klistermärke, ett tjockt mjukt med Lilleskutt som hoppar med en blomsterbukett!( Vilken tjej! Snart kommer hon börja prata och springa också!) Tyvärr fick vi också veta att hon ska ha skenan i alla 12 veckorna. Vi tänkte att eftersom det ser så bra ut kanske vi skulle slippa den efter sex veckor. Men som sagt, allt kan vara värre och det finns värre fel man kan födas med så vi deppar inte! Det är inte alla som har ett så coolt och skräckinjagande skydd........

Jag vill också ha.....

.......en ny löparklocka! En som mamma och Lisa har.......

Idag är det min andra dag utan planer sen den 22 dec! Det är skönt som bara den. Inga måsten och inga krav. Ber om ursäkt till alla som försöker få tag i mig med sms och telefon, men jag har inte svarat för det blev till sist för mycket! Men tack för alla gratulationer! Nu är jag iaf på banan igen.

Jag har kommit i gång mycket bra med promenaderna. Det är bra. Igår skrek Judith bara de första 200 meterna innan hon somnade. Klart bättre än i fredags då hon skrek i en kvart innan hon somnade uttröttad! (det var på vägen hem från affären och vi hade inget val än att gå hem, hade det varit i början av promenaden hade vi nog vänt!) Livet som småbarnsmamma! 

Sugen på Sthlm

Jag är så sugen på att åka en sväng till huvudstaden för att hälsa på kompisar. Men det är liksom inte lika lätt som tidigare. Inget är som tidigare! Förr kunde en löparklocka eller nya kläder stå högt på önskelistan, nu står det en hel natts sömn överst! Fast det lär visst dröja ca 5 år innan det händer nästa gång har jag hört...... Iaf, snart kommer jag till Sthlm, ge mig några veckor till bara!

Promenerade i 80 min igår, varav 40 min med barnvagn. Jäklar vad jag är i dålig form. Jag fick säga till C att sakta ner 100 gånger minst och det brukar vara tvärtom för oss. I uppförsbackarna flåsade jag som bara den. Milen på 50 kommer ta tid.................

Tack Maria från Köpenhamn! Hoppas att allt är bra med dig!
Angelica, du bor i fel stad! Så enkelt är det! Kom till framsidan istället. =)

Motion

Första dagen med promenad inledd! Igår gick jag och Judith till BVC och hem igen. Det är jag nöjd med. Idag är det fredag och jag borde ta mig ut idag med, men det är en tjock dimma utanför fönstret så det lockar inte.

Idag har jag kollat runt på löparvagn. Det verkar vara en baby Jogger Performance som gäller för ca 6300 kr! Nu är det så att C och jag har sparat ihop pengar just för detta ändmål. Här kan ni se Baby Jogger Performance Frågan är bara om Judith är tillräckligt stor i sommar för att sitta i en sådan. Det hade varit roligt att få springa med C igen. Plan B är att ta med Judiths farmor så får de promenera medan jag och C springer!

Får se om jag kan hålla mig fram tills den 22 feb. Kanske kan det bli så att jag tjuvstartar lite......får se hur jag gör!

Ja Judtihs mormor undrade varför jag inte tog upp risk/chansen att Judith ärvt hennes löpsteg. Men jag tror kanske att hon ärvt envisheten istället och med den kan man också komma långt! =)
Och är man en albatross så är man, det gäller bara att försöka ta sig upp i luften. Det kan behövas starthjälp ibland. ;) Som ni vet så är det denna eminenta, storartade fågel som äter så mycket att den inte kan flyga vidare.......=)

Den 28 december hände det!

Jaha, nu var Rune en Judith! Den 28:e december, värnlösa barnsdag (alla tänker på det så lika bra att förekomma, hihi), föddes vår Judith klockan 22:42. Hon var 51 cm lång och vägde 3335 g.

Som jag läst i någon bok, varför har ingen berättat att det gjorde SÅÅÅÅÅÅÅ ont att föda barn?! =)
Det är det abolut värsta och det bästa jag varit med om och ja, jag kommer göra det igen. Och jo, det gör faktiskt så jävla ont så man bara vill dö vissa stunder!

Vad är då resultatet av Judith? Jo jag vägde in sista gången på 84 kg hos barnmorskan......då startade jag på 55,6 kg! Gött med 30 kg! Jag kan ju säga att jag inte ens var snyggt tjock, som min morbror brukar säga! Jag var som en stor svullen bulle!

Nu är jag nere på 70,5 kg (vägde 76 kg när jag kom hem från BB) och jag har inte gjort ett skit för att gå ner, så det är ju bra. Men som Sickan så har jag en plan! Eftersom man räknas att vara i "barnsäng" i två månader efter förlossningen så tänker jag inte träna under den tiden. Däremot tänker jag promenera med barnvagn. Inget aktivt görs på kostfronten heller under dessa två månader.

Den 22 februari startar det hårda jobbet att komma i form igen. Första målet är att komma ner till 55 kg igen. Andra målet är att springa tjejmilen på någon bra tid. Vad en bra tid är för mig vet jag inte alls. Tiden får vänta tills jag närmar mig löpardatumet för det är svårt att säga vad som är realistiskt just nu. Det känns hur som helst skönt att snart vara i gång igen för ärligt talat så var den gravid-grejen inte riktigt min kopp te. Andra kan prata om myspys och ulliga bulliga moln, men det infann sig aldrig riktigt. Det roliga startar ju nu...en ny löpare ska fostras! =) Lisa, tror du hon kan bli något???? Ärver hon sin fars löpsteg kan det gå hyfsat.....värre är det om hon ärvt sin mors! =)

Kemi

I´m back! Det är en fruktansvärt hektisk period just nu. Jag trodde att allt skulle lugna ner sig i den nya delkursen, fel, fel, fel, fel! Det är kemi nu och ett helt nytt sätt att se på undervisningen. Varför hade jag det inte så här när jag läste kemi i skolan? Då hade jag definitvt lärt mig mer kemi och en kemi som jag kunnat tillämpa i det dagliga livet. Än så länge har jag inte använt molmassan särskilt mycket eller bränt av någon magnesiumtråd så där lite på skoj. Men sopor hanterar jag varje dag utan att fatta all avancerad kemi som sker när den förbränns eller varför jag inte ska fortsätta sortera olika plaster! Jag lär mig väldigt mycket, men det kostar i ansträning. Men man kan aldrig någonsin tacka nej till kunskap så det är bara att hålla tyst och kämpa på.

Gött förresten att vara lärare när PISA-rapporten kommer och alla som har gått i skolan luftar sina åsikter om hur det borde vara i skolan! Sen att tiderna förändras, att pedagogik är ett ämne som det forskars på; det är ju en annan sak. Det var ju ändå bättre för......=)
Med det menar jag inte att skolan fungerar bra nu, bara att det är lätt att slänga ur sig massa saker bara för att man själv gått i skolan en gång i tiden och därför tror sig ha erfarenhet och kunskap! Då fattar jag inte varför jag pluggat 5½ år hittills och fortfarande lär mig nya saker varje gång jag sätter mig vid skolbänken. Det är härligt med alla experter överallt!

Vad då "nu är jag nästan klar"?

Ja Rune är nästan klar, själv är jag förbannat fädig faktiskt! Alla säger passa på och sov......jag gör mitt bästa, men vaknar ändå titt som tätt under natten. Alla säger att jag ska knipa till det nya året, men det har jag faktiskt inte alls någon lust med längre. Sen säger if-morsan att hennes livmoder är jättestor, ja vad f-n, hela jag är jättestor! Är det ok att redan nu säga att jag inte vill vara med längre, alternativt jag vill till Kreta istället?

Igår var det städ och adventpyntsdag. C var borta med jobbet så det var jag själv som fick göra det. Efter 1½ h på torget för inhandling av ljus och dylikt samt städning och pyntning går jag fortfarande, trots en hel natts vila, som en pingvin och kommer inte upp ur soffan. Mormor och morfar, här har ni en albatross som verkligen ätit för mycket och inte kan lyfta! Ont, det gör ont, det gör ont......fogarna hade inte gått över den här gången heller. Jäkla skit! Fattar inte att folk gör om detta gång på gång! Nu kommer folk tänka......hehe, vänta bara till Rune är född. Och ja, så kanske det är. Men det hjälper ungefär lika mycket som när jag tänker på de fattiga barnen i afrika när jag får fisk på tallriken eller inte orkar äta upp allt ( ja det där med att inte orka äta upp var ju i mitt tidigare liv!)  INTE ALLS!

Men annars mår jag bra, är fullt frisk och alldeles normal! Glad advent!