Den 28 december hände det!

Jaha, nu var Rune en Judith! Den 28:e december, värnlösa barnsdag (alla tänker på det så lika bra att förekomma, hihi), föddes vår Judith klockan 22:42. Hon var 51 cm lång och vägde 3335 g.

Som jag läst i någon bok, varför har ingen berättat att det gjorde SÅÅÅÅÅÅÅ ont att föda barn?! =)
Det är det abolut värsta och det bästa jag varit med om och ja, jag kommer göra det igen. Och jo, det gör faktiskt så jävla ont så man bara vill dö vissa stunder!

Vad är då resultatet av Judith? Jo jag vägde in sista gången på 84 kg hos barnmorskan......då startade jag på 55,6 kg! Gött med 30 kg! Jag kan ju säga att jag inte ens var snyggt tjock, som min morbror brukar säga! Jag var som en stor svullen bulle!

Nu är jag nere på 70,5 kg (vägde 76 kg när jag kom hem från BB) och jag har inte gjort ett skit för att gå ner, så det är ju bra. Men som Sickan så har jag en plan! Eftersom man räknas att vara i "barnsäng" i två månader efter förlossningen så tänker jag inte träna under den tiden. Däremot tänker jag promenera med barnvagn. Inget aktivt görs på kostfronten heller under dessa två månader.

Den 22 februari startar det hårda jobbet att komma i form igen. Första målet är att komma ner till 55 kg igen. Andra målet är att springa tjejmilen på någon bra tid. Vad en bra tid är för mig vet jag inte alls. Tiden får vänta tills jag närmar mig löpardatumet för det är svårt att säga vad som är realistiskt just nu. Det känns hur som helst skönt att snart vara i gång igen för ärligt talat så var den gravid-grejen inte riktigt min kopp te. Andra kan prata om myspys och ulliga bulliga moln, men det infann sig aldrig riktigt. Det roliga startar ju nu...en ny löpare ska fostras! =) Lisa, tror du hon kan bli något???? Ärver hon sin fars löpsteg kan det gå hyfsat.....värre är det om hon ärvt sin mors! =)