Suck!

I morse innan jag riktigt vaknat till liv tänkte jag att nog kunde det inte vara så svårt att ta sig i genom gbg-varvet. Göra som alla säger springa för att det är kul för en gångs skull och inte ta i särskilt mycket! Ehh, nu har jag och Calle kommit hem från en tänkt långpromenad........ca 30 min klarade jag av innan den sena luchen höll på att komma upp. I uppförsbackarna fick jag be Calle att sakta ner............vilket svidande nederlag för team RuneHelena, backen var ju inte ens brant. Det blir ingen löpning idag och troligen inte i morgon heller............... =(

Ingen löpning!

Just nu ligger löpningen helt nere! Det är lite tråkigt, men om hälsan inte tillåter så är det så. Jag vet inte om jag ska springa gbg-varvet. Det känns lite tråkigt, men om man inte kan göra sitt bästa så är det inte lika kul. Jag vet ju att jag kommer köra järnet om jag springer, men det kanske inte är värt det denna gången!

Ärtan har växt till en hasselnöt! Rune verkar trivas i familjen och det är ju tur. Tyvärr mår moderplantan lite sämre......jag måste vattna och ge henne lite extra föda oftare än vanligt. =) Annars slokar hon.........

Åh, nu steker C korv.........jag andas genom näsan med det hjälper dåligt..............herregud! Det här ska han få faaaan för.........=)

Löpning

Usch, jag är inne i en period med lite löpmotivation. Det hela hänger ihop med min viktminskning och alla dessa helger med mat, godis och alkohol. Det hela startar med att det är många roliga och trevliga helger med mat, dryck och gott sällskap. Men det innebär också en press på mig att försöka hålla vikten nere genom att springa långt och mycket (för mig). Detta i sin tur leder till att jag glömmer bort glädjen i löpningen. Det bli bara ett verktyg för något annat. Det gör att jag pressar mig själv så att jag till sist bara skiter i allt! Nu har det inte gått så långt dena gången. Jag försöker hänga i, ska träna resterande 4 dagar denna veckan så att det blir 5 träningspass.

Dessutom så ställde jag mig på vågen för första gången på länge nu för att se vad jag behövde jobba med. Det visade sig att jag vägde 56,3 kg! Jippie! Det är bara 4 hg från vikten jag hade innan alla dessa helger startade. Skönt, det är ju faktiskt bara ett rejält toalettbesök....=) Nä, men då gör det att jag kan lugna ner mig lite och hitta den rätta känslan igen.

Jag brukar ofta springa med C, men han är mycket, mycket snabbare än mig och därför pressar jag mig gärna mycket mer med honom med för att det inte ska gå för sakta. Det är ju bra, men att alltid ligga på smärtgänsen kan vara lite lurigt. Haha, han fattar inte riktigt hur nära jag ligger min maxgräns för igår när vi kommit halvvägs genom loppet så säger han: "Kan vi inte springa några km till för vädret är så gött!" jo, det hade vi kunnat, men nu lägger jag ju upp passet så jag precis klarar mig tillbaka. Den bomben måste han droppa innan vi startar! =)